Читать книгу Urantiaboken - Urantia Foundation - Страница 221

21:2.1 (235.4) Paradisets Söner av den primära klassen är planerare, skapare, byggare och administratörer av sina respektive domäner, lokaluniverserna i tid och rymd, de grundläggande skapelseenheterna i de sju evolutionära superuniverserna. En Skaparson får välja platsen i rymden för sin framtida kosmiska aktivitet, men innan han får påbörja ens det fysiska organiserandet av sitt universum måste han under en lång observationstid studera sina äldre bröders strävanden i olika skapelser som är belägna i det superuniversum där han planerar sin verksamhet. Och före allt detta har Mikaelsonen fullföljt sin långa och unika erfarenhet av observation i Paradiset och träning i Havona.

21:2.2 (235.5) När en Skaparson avreser från Paradiset för att ge sig in på äventyret att bygga ett universum, att bli överhuvud — praktiskt taget Gud — i det lokaluniversum som han själv organiserar, då märker han för första gången att han är i nära kontakt med, och i många avseenden beroende av, det Tredje Ursprunget och Centret. Fastän den Oändlige Anden förblir hos Fadern och Sonen i alltings centrum är han bestämd att fungera som den faktiska och effektiva medhjälparen till varje Skaparson. Därför åtföljs varje Skaparson av en Skapande Dotter till den Oändlige Anden. Det är den varelse som är bestämd att bli Gudomlig Omvårdare, Moderanden i det nya lokaluniversumet.

21:2.3 (236.1) En Mikaelsons avfärd vid detta tillfälle frigör för evigt hans skaparprivilegier från Paradisets Ursprung och Centra, med undantag endast för vissa begränsningar som kommer sig av detta Ursprungs och dessa Centras preexistens och vissa andra tidigare krafter och närvaron. Dessa begränsningar som kännetecknar Universumfaderns i övrigt allsmäktiga skaparprivilegier är som följer:

21:2.4 (236.2) 1. Energi-materien domineras av den Oändlige Anden. Innan några nya former av ting, stora eller små, kan skapas, innan några nya omvandlingar av energi-materia kan prövas, måste en Skaparson försäkra sig om den Oändlige Andens medgivande och fungerande samarbete.

21:2.5 (236.3) 2. Mönster för och typen av skapade varelser kontrolleras av den Evige Sonen. Innan en Skaparson kan börja skapa någon ny varelsetyp, något nytt mönster för varelser, måste han skaffa sig den Evige och Ursprunglige Moder-Sonens samtycke.

21:2.6 (236.4) 3. Personligheten planeras och utges av den Universelle Fadern.

21:2.7 (236.5) Typer av och mönster för sinne bestäms av de faktorer i tillvaron som föregår de skapade varelserna. Sedan dessa har förenats för att bilda en varelse (personlig eller ej) ges sinnet som utrustning från det Tredje Ursprunget och Centret, den Universella källan till sinnesomvårdnad för alla varelser under Paradisets Skapares nivå.

21:2.8 (236.6) Kontrollen av modeller för och typer av ande beror på deras manifesteringsnivå. I sista hand kontrolleras andliga modeller av Treenigheten eller av de andeutrustningar som Treenighetspersonligheterna — Fadern, Sonen och Anden — som föregår Treenigheten är i besittning av.

21:2.9 (236.7) När en sådan fulländad och gudomlig Son har tagit i besittning den plats i rymden som han har valt för sitt universum; när begynnelseproblemen kring materialisationen av universumet och uppnåendet av ungefärlig jämvikt har lösts; när han har format en effektiv och samarbetande gemenskap med sin kompletterande Dotter till den Oändlige Anden — då inleder denne Universumson och denna Universumande den förbindelse som är avsedd att ge upphov till de otaliga skarorna av barn till dem i lokaluniversumet. I samband med denna händelse blir den Skapande Andens fokalisering av Paradisets Oändlige Ande förändrad till sin natur och tillägnar sig de personliga egenskaperna hos ett lokaluniversums Moderande.

21:2.10 (236.8) Trots att alla Skaparsöner är gudomligt lika sina Paradisföräldrar liknar ingen exakt den andre; var och en är unik, olika, enastående och ursprunglig såväl till natur som personlighet. Och eftersom de är arkitekter för och uppgörare av livsplanerna i sina respektive riken garanterar just denna olikhet att deras domäner också blir olika för varje form och fas av levande existens som härstammar från Mikaelerna och som skapas eller senare utvecklas där. Därför är de klasser av varelser som är infödda i lokaluniverserna ganska olika. Det finns inte två lokala universer som skulle administreras eller bebos av i alla avseenden identiska infödda varelser med tvåfaldigt ursprung. Inom varje superuniversum är hälften av deras medfödda egenskaper helt likadana emedan de härstammar från de ensartade Skapande Andarna; den andra hälften varierar emedan den härstammar från de olikartade Skaparsönerna. Men en sådan olikhet kännetecknar inte de skapade varelser som härstammar endast från den Skapande Anden, inte heller de importerade varelser som är födda i centraluniversumet eller i superuniverserna.

21:2.11 (237.1) När en Mikael-Son är frånvarande från sitt universum leds dess regering av den förste där födda varelsen: den Klara Morgonstjärnan, lokaluniversumets ledande verkställare. Handledning och rådgivning från Dagarnas Förenade är ovärderligt vid dessa tider. Under dessa frånvaron kan en Skaparson överföra till den associerade Moderanden övervakningen av hans andliga närvaro i de bebodda världarna och i hjärtana på hans dödliga barn. Och Moderanden i ett lokaluniversum förblir alltid i dess högkvarter. Därifrån utsträcker hon sin fostrande vård och andliga omvårdnad till de yttersta delarna av denna evolutionära domän.

21:2.12 (237.2) En Skaparsons personliga närvaro i sitt lokaluniversum är inte nödvändig för att en etablerad materiell skapelse skall fungera smidigt. Dessa Söner kan färdas till Paradiset, och alltjämt kretsar deras universer vidare genom rymden. De kan lägga ned maktens tyglar för att inkarnera som tidens barn, och alltjämt roterar deras riken runt kring sina respektive centra. Ingen materiell organisation är oberoende av greppet från Paradisets absoluta gravitation eller av den kosmiska överkontrollen som är inbyggd i det Okvalificerade Absolutets rymdnärvaro.