Читать книгу Grannens Lögn - Блейк Пирс - Страница 6

Kim Wielding hade inte planerat ett liv som barnflicka, men det var faktiskt ganska njutbart. Det var också lite oväntat, med tanke på att hon hade ställt in sig på en politisk karriär i Washington DC när hon var yngre. På den tiden hade hon brunnit för att hjälpa underdog-kandidater med sina välskrivna politiska tal. Och det hade nästan blivit hennes karriär.

Nästan.

Ibland tog livet plötsliga vändningar.

Nu var hon trettiosex och hade kommit långt ifrån sina drömmar om Washington. Istället hade hon en annan dröm: att skriva en storslagen amerikansk roman, som hon jobbade på under sin fritid mellan arbetsskiften. Hon hade mer eller mindre halkat in på ett liv som barnflicka när en lovande kandidat, som hon hade jobbat för, led av en rejäl förlust. Det var allt som behövdes för att hon skulle tappa sitt momentum. I väntan på nästa arbetstillfälle, blev hon erbjuden ett jobb som barnflicka, vilket var ett lätt sätt att tjäna pengar på. Och även om det inte var det hon hade planerat att göra, hade det ändå varit bra tajming.

Kim tänkte tillbaka på sitt första jobb som barnflicka när hon satt vid köksön, hemma hos Bill och Sandra Carver. Det var svårt att tänka sig att det redan hade gått över tio år sedan dess. Tiden hade flugit iväg och nu var minnena från Washington suddiga. Hon kunde knappt minnas den tiden då hon hade skrivit politiska tal fulla av hopp - och lite smålögner för kryddans skull.

Hennes laptop låg framför henne på bordskivan. Hon hade kommit upp till fyrtio tusen ord i sin roman. Det kändes som att hon hade kommit ungefär halvvägs och den kanske skulle vara färdigskriven om sex månader. Det berodde helt på familjen Carvers tre barn. Det äldsta barnet, Zack, gick i nionde klass och hade ett växande intresse för amerikansk fotboll. Mittenbarnet, Declat, spelade fotboll. Och om den yngsta, Madeline, fortsatte med gymnastiken, då skulle Kim ha fullt upp under de kommande månaderna.

Hon stängde igen sin laptop och såg sig omkring i köket. Hon tinade kyckling till middag. Köksbänkarna hade hon redan torkat av, disken var fixad och den fjärde laddningen med smutstvätt snurrade runt i tvättmaskinen. Nu var allting gjort fram till ungarna kom hem. Det var därför hon hade kunnat ägna de senaste fyrtiofem minuterna åt sin bok.

Hon sneglade på klockan och insåg återigen att dagen hade flugit förbi - någonting hon började förstå var ganska typiskt när man jobbade som barnflicka. Hon skulle behöva åka iväg om femton minuter och hämta barnen från skolan... och det var ingen kort biltur, eftersom Carver-barnens åldrar var vitt utspridda - den yngsta gick i lågstadiet, mittenbarnet gick på mellanstadiet och den äldsta gick på högstadiet. Sammanlagt tog det en timme att hämta upp alla barnen och komma hem igen, inklusive vanliga trafikförseningar. Men det var inte så farligt, för Kim hade nyligen upptäckt hur härligt det var att sitta i bilen när man hade en bra ljudbok.

Hon ställde sig upp och tog en titt på kycklingen, som nästan hade tinat helt i diskhon. Sedan la hon in tvätten i torktumlaren och plockade fram alla kryddor hon skulle använda till middagen. När hon ställde ner paprikaburken på diskbänken, knackade det på ytterdörren.

Det var inte så ovanligt att det knackade på dörren hemma hos Carver. Sandra Carver var helt beroende av Amazon och Bill Carver fick alltid scheman och ritningar levererade av FedEx. Kim greppade tag i handväskan innan hon gick fram till ytterdörren, eftersom hon tänkte köra iväg direkt efter att hon hade tagit emot paketen.

Hon öppnade dörren och letade automatiskt efter Amazon-kartongerna på verandan med blicken. Det var därför det tog hennes hjärna en hel sekund att förstå att det stod en människa framför henne. När hon tittade upp för att se vem det var som stod där, blockerades hennes synfält.

Vad det än var för något, slog det henne hårt i huvudet. Slaget landade mitt emellan hennes ögon, på toppen av näsbenet. Ljudet av benet som krossades var öronbedövande, men hon hade knappt tid att registrera det, eftersom känslan av att falla neråt fyllde hennes medvetande.

När hon slog emot trägolvet hemma i familjen Carvers hus, landade hon hårt på bakhuvudet. Hon kunde känna att blodet sprutade från näsan när hon försökte kravla sig bakåt.

Personen som stod ute på verandan kom in. Den stängde dörren bakom sig, som om ingenting hade hänt. Kim försökte skrika men det var för mycket blod i hennes näsa, som rann ner och fyllde hennes hals och mun. Hon försökte hosta, men det var som att hon skulle kvävas. Då tog personen ett stort steg framåt.

Det trubbiga objektet lyftes upp i luften igen - ett rör, tänkte Kim avlägset, samtidigt som smärtan svepte genom hennes hjärna som en orkan - och det var det sista hon såg.

Innan det sista slaget tänkte hon en underlig tanke. Kim Wielding tog sitt sista andetag och frågade sig själv vad som skulle hända med kycklingen, som fortfarande låg och tinade i familjen Carvers diskho.