Читать книгу Moralens utveckling - CH. Letourneau - Страница 7

Innehållsförteckning

Naturen gör intet språng. Liksom människans organism utvecklat sig från lägre till högre lifsformer, så har hennes moral utvecklats från en ståndpunkt, som vi kunna kalla djurisk. Under detta djuriska skede är kannibalismen det framträdande draget.

Småningom upphör människoätandet; och slafveriet framträder. I stället för att behandla sin krigsfånge som jaktbyte behandlar man honom nu som arbetsdjur. Detta moraliska skede kan kallas vildens.

Under det tredje skedet, barbarens, utbytes småningom slafveriet mot lifegenskap; aktningen för lif och egendom — till hvilken hustru räknas — är så mycket ökad, att mord, stöld och äktenskapsbrott strängt straffas.

Under det fjärde — och tillsvidare sista — moraliska skedet, det i hvilket vi befinna oss, är den lifegne vorden daglönare. Den barbariska moralen finnes kvar i mycket, men man börjar blygas för densamma, och hyckleriet utmärker därför vår tid liksom alla de skeden, då en högre sedelära erkännes än den, som gått in i kött och blod hos samhällets flertal. Slafveriet och lifegenskapen äro — förklädda — kvar i lönekampen. Mordet fördömes af lagen, men massmordet, kriget, godkännes ännu af allmänna meningen. Engifte ålägges af lagen, men prostitutionen är dock socialt erkänd. Offervillighet predikas, men vinstbegär drifver nästan alla företag; rikedomen äger all makt. Samtidens moral är den industriella.

Dessa fyra skeden öfvergå det ena i det andra; flera samtida folk stå ännu på något af de tidigare skedena, men västerlandets odling befinner sig i det sistnämda, industriella eller merkantila skedet. Inom detta åter finnas individer, hvilkas lif och lära äro omgifningen mycket öfverlägsna; de äro så att säga nutidens löften om en bättre framtid. Men man får ej döma nutidens allmänna moral efter dessa undantagsmänniskor, lika litet som t. ex. Sokrates kan anses ha varit ett uttryck af den allmänna sedligheten hos grekerna eller Jesus af den hos judarna rådande.

Till utgångspunkt vid bedömandet af hvarje moraliskt skede måste man tvärtom taga flertalets seder, de vanliga företeelserna, icke ytterligheter i vare sig det goda eller onda. Det blir sålunda icke de finare skiftningarna i den moraliska utvecklingen utan endast några få, väsentliga drag, som i det följande komma att framhållas för att utmärka skillnaderna mellan den djuriska, den vilda, den barbariska och den industriella moralens skeden. Dessa hufvuddrag äro: människolifvets värde, de svagas behandling, förhållandet mellan könen, aktning för äganderätten samt altruismen i allmänhet och pliktkänslan gent emot den rådande moralen.