Читать книгу Söder om landsvägen: I prästkaret genom Vemmenhögs härad - Emma Bendz - Страница 3
Söder om landsvägen.
ОглавлениеInramat av Östersjöns och Sundets blåa vågor ligger ett land, där solen lyser över oändliga vidder av böljande sädesfält, där präktiga hjordar beta på saftiga ängar och gamla väderbitna pilar kanta de långa, raka vägarna. Ättehögar synas likt punkter på ett tätt skrivet blad, »vanningadammar» och märgelgravar äro de enda insjöar som förekomma, det enda som avbryter den vida, mäktiga ytan. Stora, välbyggda gårdar lysa vita i solskenet, och små vitkalkade stugor med mossbelupna halmtak dölja sig bakom knotiga pilträd med mjuka, böjliga grenar. Byarna ligga tätt intill varandra och då helgmålsklämtningen ljuder från kyrkorna tyckes klangen sammansmälta till en enda ton, dallrande ut över slätten. Detta är det landet som kallas Söderslätt, det landet som av Hans Bendz fick namnet »Söder om landsvägen».
Vad han tänkte om slätten ligger just i det uttrycket, den var det förnämsta av alla land på jorden, intet annat, hur skönt det än måtte vara, kunde tåla vid en jämförelse. Han kände och tänkte likt de flesta av sina landsmän, ehuru måhända ännu starkare, ännu mera utpräglat:
»Skåningar veta och skåningar tro,
att ej under sol och måne,
där finns en fläck, där människor bo,
så härlig och ljuv som Skåne.»
Och av fullaste hjärta fogade han till:
»Väl gläds jag att vara svensk ibland,
men jag yvs att vara skåning.»
Endast några få dagar före sin död vandrade han ensam ut på landet, ett stycke utanför staden. Där stannade han och betraktade oavvänt detta land, som var honom så kärt, de grönskande tegarna, där allt spirade och växte i vårsolens värmande ljus och folkets jämna, taktfasta rörelser vittnade om flitigt arbete. Länge stod han så, som ville han tillfyllest inprägla denna bild i sitt sinne. Det var hans sista avsked till slätten.
Ej må det förtänkas mig, att jag vid mina enkla skildringar, hämtade från landet Söder om landsvägen, ägnar dessa första rader åt hans minne.
Lund i juni 1916.
E. B–z.