Читать книгу Urantiaboken - Urantia Foundation - Страница 80

7:1.1 (81.6) Allt det som har meddelats om Guds immanens, hans allestädesnärvaro, allsmäktighet och allvetande gäller i lika hög grad Sonen i de andliga domänerna. Den rena och universella andegravitationen i all skapelse, denna exklusivt andliga strömkrets, leder direkt tillbaka till det Andra Ursprungets och Centrets person i Paradiset. Han övervakar kontrollen av och verksamheten i det ständigt närvarande och ofelbara andliga greppet om alla sanna andevärden. Sålunda utövar den Evige Sonen absolut andlig suveränitet. Han håller faktiskt alla anderealiteter och alla förandligade värden, så att säga, i sin kupade hand. Kontrollen av universell andlig gravitation är universell andlig suveränitet.

7:1.2 (82.1) Denna gravitationskontroll av andliga ting verkar oberoende av tid och rymd; därför förblir andeenergin oförminskad vid överföring. Andegravitationen lider aldrig av försening i tiden och undergår inte heller förminskning i rymden. Den minskar inte i förhållande till kvadraten på överföringsdistansen; den rena andekraftens strömkretsar fördröjs inte av den materiella skapelsens massa. Och de rena andeenergiernas transcendering av tid och rymd är en naturlig del av Sonens absoluthet; den kommer sig inte av mellankomsten av det Tredje Ursprungets och Centrets antigravitationskrafter.

7:1.3 (82.2) Anderealiteter reagerar för dragningskraften från centret för andlig gravitation i enlighet med sitt kvalitativa värde, sin verkliga grad av andenatur. Andesubstans (kvalitet) reagerar lika känsligt för andegravitation som den fysiska materiens organiserade energi (kvantitet) reagerar för fysisk gravitation. Andliga värden och andekrafter är verkliga. Från personlighetens synpunkt sett är anden skapelsens själ; materien är den skuggliknande fysiska kroppen.

7:1.4 (82.3) Andegravitationens reaktioner och fluktuationer motsvarar alltid innehållet i de andliga värdena, den kvalitativa andliga statusen hos en individ eller värld. Denna dragningskraft reagerar omedelbart på de mellan- och inomandliga värdena i varje universumsituation eller planetariskt tillstånd. Varje gång en andlig realitet blir aktual i universerna gör denna förändring det nödvändigt att omedelbart och ögonblickligen omjustera andegravitationen. En sådan ny ande är i själva verket en del av det Andra Ursprunget och Centret; och alldeles lika säkert som den dödliga människan blir en andefierad varelse, kommer hon att nå fram till den andlige Sonen, centrum och ursprung för andegravitationen.

7:1.5 (82.4) Sonens andliga dragningskraft finns i mindre grad hos många paradisklasser av Söner. Ty det finns faktiskt inom andegravitationens absoluta strömkrets dessa lokala system av andlig attraktion som verkar i skapelsens mindre enheter. Dessa subabsoluta fokaliseringar av andegravitation är en del av gudomligheten i tidens och rymdens Skaparpersonligheter, och de är korrelerade med den Suprema Varelsens uppkommande erfarenhetsmässiga överkontroll.

7:1.6 (82.5) Andegravitationens dragning och reaktionen därpå, verkar inte endast i universum som helhet utan även rentav mellan individer och grupper av individer. Det finns en andlig samhörighet mellan de andliga och andefierade personligheterna i varje värld, ras, nation eller troende grupp av individer. Det finns en direkt dragningskraft av andenatur mellan andligt sinnade personer med liknande smak och längtan. Termen själsfränder är inte enbart ett bildligt uttryck.

7:1.7 (82.6) Såsom Paradisets materiella gravitation, är också den Evige Sonens andliga gravitation absolut. Synd och uppror kan störa funktionen i lokaluniversernas strömkretsar, men ingenting kan sätta den Evige Sonens andegravitation ur funktion. Lucifers uppror ledde till många förändringar i ert system av bebodda världar och på Urantia, men vi observerar inte att den andliga karantänen på er planet till följd av upproret, på minsta sätt skulle ha påverkat närvaron och funktionen av vare sig den Evige Sonens allestädesnärvarande ande eller den associerade andegravitationens strömkrets.

7:1.8 (82.7) Alla reaktioner i andegravitationens krets i storuniversum kan förutsägas. Vi känner igen alla den Evige Sonens allestädesnärvarande andes aktioner och reaktioner och finner dem tillförlitliga. I enlighet med välkända lagar kan vi mäta andlig gravitation, och gör det, alldeles så som människan försöker räkna ut verkan av finit fysisk gravitation. Sonens ande reagerar oföränderligt för alla andeting, -varelser och -personer, och denna reaktion är alltid i enlighet med graden av aktualhet (den kvalitativa graden av verklighet) i alla sådana andliga värden.

7:1.9 (83.1) Men vid sidan av denna mycket pålitliga och förutsägbara verkan av den Evige Sonens andliga närvaro, möter man fenomen som inte är lika förutsägbara i sina reaktioner. Sådana fenomen är sannolikt ett tecken på Gudomsabsolutets samordnade verksamhet i de uppkommande andliga potentialernas världar. Vi vet att den Evige Sonens andenärvaro är inverkan av en majestätisk och infinit personlighet, men vi anser knappast att de reaktioner som är förenade med Gudomsabsolutets förmodade framträdanden är personliga.

7:1.10 (83.2) Sett från personlighetssynpunkt och av personer förefaller förhållandet mellan den Evige Sonen och Gudomsabsolutet att vara följande: Den Evige Sonen dominerar de aktuala andliga värdenas rike, medan Gudomsabsolutet förefaller att genomsyra de potentiella andevärdenas vida domän. Allt aktualt värde av andenatur finner sitt hemvist i den Evige Sonens gravitationsgrepp, men om det är potentiellt, uppenbarligen i Gudomsabsolutets väsen.

7:1.11 (83.3) Ande synes uppkomma från Gudomsabsolutets potentialer; evolverande ande finner korrelation i den Supremes och den Ultimates erfarenhetsmässiga och ofullständiga grepp; till slut finner anden slutlig bestämmelse i det absoluta greppet i den Evige Sonens andliga gravitation. Detta förefaller att vara kretsgången för erfarenhetsmässig ande, men existentiell ande hör naturligt till infiniteten hos det Andra Ursprunget och Centret.