Читать книгу Claes Flemings tider - Fredrik Cygnaeus - Страница 64

Blygs ni ej, mäster Kern, att fantisera

Så der, nu åter, lik en ömsint yngling,

Som evigt drömmer blott om föremålet

För första kärleken, hvaraf han tärs.

En tid ju fanns, då Kern en man var än,

Som kunde se det värsta stinnt i synen.

Nu ser den vidtberömde och höglärde

Herr Mästern i en simpel soppa af

Helt simpla ärter mer, än kärleksnarrn

Såg någonsin i mån' och svarta ögon:

Ser sitt porträtt och helvete och ormar,

Som kräsligt njuta af en — kunga-måltid.