Читать книгу Engelsk-Svensk och Svensk-Engelsk Ordbok Med Fullständig Uttalsbeteckning - Frederick Lönnkvist - Страница 3
FÖRKLARING
Öfver den uttalsbeteckning, som användes i efterföljande ordbok.
ОглавлениеFör att kunna så noggrant som möjligt återgifva det engelska uttalet, hafva vi uti den inom parentes efter de engelska orden vidfogade uttalsförklaring begagnat åtskilliga tecken för att uttrycka ljud, hvilka icke medelst svenska bokstäfver kunna tydligt utmärkas. De äro följande:
| - | (förlängningstecken) öfver eller under en vokal betecknar dess långa ljud; obetecknad vokal är kort. Ex. hate (hēt); hat (hatt). |
| · | (en upptill stående punkt) betecknar det dunkla, obestämda mellanljudet mellan kort svenskt ä och ö. Ex. nabour (nēb·r); needle (nīd·l). |
| ° | (ett litet, upptill stående o) framför en vokal betecknar det ytterst snabbt uttalade mellanljudet mellan kort svenskt o och u. Ex. where (°ä̱r); quite (k°ejt). |
| ṡ | utmärker, att s skall uttalas lent; obetecknadt s uttalas hårdt som i svenskan. Ex. his (hiṡ); hiss (hiss). |
| ŧ | betecknar det lena uttalet af engelskt th (ett läspande d-ljud). Ex. this (ŧiss). |
| þ | betecknar det hårda uttalet af engelskt th (ett läspande t-ljud). Ex. thin (þinn). |
| û | betecknar ett (långt) mellanljud mellan svenskt o och u; det uttalas kort, när det efterföljes af dubbelkonsonant. Ex. use (jûs); few (fjû); put (pûtt). |
| a͡u | betecknar, att a och u skola uttalas såsom ett ljud. Ex. our (a͡ur). |
| ´ | (accent) efter en stafvelse betecknar, att denna stafvelse erhåller tonvigten. |
Vidare må erinras, att g och k i uttalsbeteckningen alltid hafva sitt hårda ljud, såsom i gata, karl; uti bokstafsförbindelsen ng och nk uttalas de dock med näsljud som i svenska orden lång, vink. Ex. get (gätt); kind (kejnd); long (lång); think (þink). — Sj användes (äfven i slutet af ord) för att uttrycka ljudet af sj i svenska ordet sjelf eller af sk i svenska ordet skon. Ex. she (sjī); rich (ritsj). — Svenskt f uttalas aldrig med v-ljud. Ex. laugh (lāf).
ENGELSK-SVENSK ORDBOK.[1] MED FULLSTÄNDIG UTTALSBETECKNING.
[1] I stället för att vid exemplen till ett ord upprepa detsamma, begagna vi ständigt ett streck (—). Ex. about (abaut´) omkring; what were you — to say? (°ått °·r jû — tû sē) hvad ämnade ni säga? i st. f. what were you about to say? — Adverben på -ly äro endast undantagsvis utsatta.
