Читать книгу Middelalderbyen - Группа авторов - Страница 27

Perioden ca 1075-1250 kan beskrivas som ett “långt 1100-tal”. Det var en mycket dynamisk och händelserik tid i dansk historia. En rad samhällsförändringar ägde rum som direkt eller indirekt kom att påverka de allra flesta. På landsbygden samlades bebyggelsen i landsbyar samtidigt som jordbruket rationaliserades och naturresurserna utnyttjades mer storskaligt. I städerna utvecklades penningekonomin och en mångfacetterad varuproduktion som i sin tur ledde till förändrade konsumtionsmönster. På det ideologiska planet genomfördes ett flertal förändringar som syftade till att slutgiltigt etablera både kungamakt och kyrka som absoluta samhällsmakter. Ett redskap för denna strävan var bl. a. ett tilltagande profant bruk av den latinska skriften.

Alla dessa samhällsförändringar kan kanske tyckas vara disparata och ojämförbara. Det har emellertid varit möjligt att sätta samman alla dessa företeelser till en mer övergripande och holistiskt präglad tolkning. Det som förenar de flesta förändringar var nämligen en successiv samhällelig utveckling mot ökad individualisering, privatisering och kommersialisering.

Dessa företeelser brukar vanligen anges som kännetecknande karakteristika för kapitalistiska samhällsformer. Den tidiga medeltiden var förvisso fylld av kapitalistiska handlingar, alltså ekonomiska aktiviteter som innenbar ett aktivt hanterande av överskottskapital i avsikt att skapa profit, men dessa var ‘inbäddade’ i en övergripande kristen ideologi. Den tidiga medeltidens ekonomiska liv och de kapitalistiska handlingarna omfattade därför ännu inte allt och alla, varför det är omöjligt att tala om det tidigmedeltida Danmark som ett kapitalistiskt samhälle. Kapitalismen var dock en ekonomisk strategi, ett handlingsmönster, som växte sig allt starkare under denna period.

Denna ekonomiska strategi utvecklades genom en växelverkan mellan idé och praxis, alltså mellan penningekonomins vardagliga praxis där de cirkulerande mynten fick stor spridning och mångskiftande användningsområden, samt en intellektuell förändringsprocess som brukar benämnas den kognitiva idérörelsen som präglades av nya tankar om kritisk hållning, ifrågasättande av traditionella auktoriteter och betonande av individens betydelse. Det var i dialektiken mellan dessa förändringsprocesser som grunden helt enkelt lades för ett nytt ekonomiskt tänkande och handlande. Det nya ekonomiska livssättet tog sig bl. a. uttryck i en ökad strävan att rationalisera den vardagliga tillvaron och att planera framtiden. Detta möjliggjordes genom ett medvetet och systematiskt hushållande med de givna tillgångarna. Hela detta förändringsskede kan därför beskrivas som framväxten av en specifikt kapitalistisk anda. Det som tas upp i det följande är endast en liten del av denna holistiskt präglade tolkning, nämligen framväxten av en monetär ekonomi, där staden Lund utgör det huvudsakliga exemplet.¹